FOREST HORROR!!!

Ett mörkt skogsäventyr genomfört av Andreas Ingo i November 2022!!!

Ja, det är svårt att säga det!

Men någonstans där i skogen höll någon på att tappa fattningen!

Skogsäventyr (inklusive detta) kan vara påfrestande att genomleva för den som tror att skogsäventyr är lätt!

Fallna träd, svampar som kan vara giftiga och ett sunkigt träsk som vem som helst kan drunkna i!

Å den seriösa sidan så kan skogsäventyr vara riktigt lärorika. Intellektet får prövas genom direktkontakt med verkligheten. Uthållningströskeln får tänjas. Olust måste överkommas. Det finns mycket att upptäcka i skogen för den som har lust. Som naturens förmåga att totalt förändras efter årstiders rytm.

Denna novemberdag där de bilder togs som här ses så var det riktigt kulet väder.

En bitande kyla inkräktade på äventyraren (Andreas Ingo's) goda humör. Det kändes som att det riktigt kröp i skinnet när han iakttog träd helt utan löv. Ett disigt molntäcke sträckte sig över himmeln.

Dessutom var det som att han helt hade vaknat på fel sida.

När han strävade för fot genom skogen hade han hjälp av en medtagen kompass. Färdriktningen kunde bestämmas men avstånden var svåra att definiera. Skulle han gå en kilometer i ostlig riktning eller var det bara fem-hundra-femtio meter (?) och när han återvände till ursprungsplatsen skulle han känna igen den platsen han tidigare var på eller skulle en helt annan plats i västligare riktning påminna om den plats han var på nu?

Kanske skulle han gå vilse!

Det finns inga enkla recept för att lyckas med skogsäventyr.

Antingen antar man utmaningen eller så ger man efter för enklare impulser.

Något så trivialt som att se sin medtagna kaffeburk drunkna i fukt, rentav läcka och sprida sin mörka substans i nederdelen av äventyrarens ryggsäck kan kännas svårt!

Speciellt om äventyraren redan innan var trött!

Den som räddar honom är vetenskapen: Att dyka djupt in i vetenskapliga artiklar där givna koncept angående djurarter, växter och föda ställs på kant.

Ja, de "givna koncepten" verkar sanningsenliga till några procent. Det är något med en levande natur som inte riktigt kan beskrivas av artiklar i illustrerad vetenskap eller genom naturprogram på TV.

Därför ger han sig gärna ut för att se verkligheten.

En gång såg han en livs levande räv liksom smyga ute på en äng i nära anslutning till ett skogsbryn där äventyraren fick iaktta beteendet på räven som inte hade upptäckt honom själv. Den rörde sig bekymmerslöst över marken, sprintade iväg mot en grusbeklädd väg i närheten, försvann ur åsyn för att plötsligt komma tillbaka och med ett rovdjurs instinkt graciöst hoppa upp på en medelhög stubbe och sedan besluta sig för att ligga kvar där.

Räven låg där i dvala i femton minuter!

Äventyraren visste inte vad han skulle göra: Skulle han springa fram och liksom skrämma bort räven eller skulle han fortsätta titta? Det var något med det bekymmerslösa sprintandet, med det graciösa hoppet och det överlag lekfulla beteendet som fick äventyraren att reagera.

Inte såg det ut så här när han tittade på naturprogram som tonåring under uppväxten!

Det som sågs var strider, kamp om rivir och honor!

Ett närmast desperat sökande efter makt!

Detta var motsatsen!

EN LITE MER SERIÖS REFLEKTION:

Äventyr i naturen är ofta andligt berikande.
Aldrig känner äventyraren sig så uppfriskad som när han varit ute i naturen ett tag!

Han måste komma bort från den olust han i början ofta känner.
Lusten kommer med tiden, ofta efter ett par-tre timmar efter att han varit ute.
Allra mest efter att han kommit hem.
Då tar "äventyraren" en te-kopp (gärna Tallbarrs-te tillagad av Tallbarr han hittat i naturen!),
då bakar han hembakt Pita-bröd eller äter lite svamp han plockat.

(Han åt faktiskt Kantarellerna som kan ses i bilden ovan - en visserligen vanlig men ändå uppfriskande kulinarisk upplevelse!)

Då kvicknar intellektet till, då får han en eufori av skogskänslan om* han väljer att bejaka känslan!*

Det är inte bara det han ser, naturen har en livgivande energi, en slags ovärldslig förankring
som gör att äventyraren kan komma bort lite från sig själv, bygga upp energi och vitalitet.

Naturen gör faktiskt också under för hans utseende på grund av de fysiska momenten,
att äventyraren likt genom normal träning faktiskt får muskler, färg i ansiktet och en närmast
utomjordisk lyster som många människor finner tilltalande!

Bejaka också otänket - otänket gör att äventyraren kan släppa sina grubbel och få en förhöjd uppskattning av naturens skönhet!